28 mars 2008 köpte vi Mellie, då som hopponny. Hon hoppade som bara den men i dressyren gick det inte alls. Minns inte hur många lektioner hon flög i luften för att jag försökte böja henne åt höger. Galoppen var fyrtaktig och så fort man tog en förhållning flög huvudet rakt upp i luften.
Hon blev skadad på sommaren och jag skulle ut och gå med henne två gånger om dagen. Började då lägga fokus på att hon skulle börja lyssna på mig och inte bara göra som hon själv ville. Först blev hon sur som ett bi, slog upp huvudet i ansiktet på mig och var hur tjurig som helst. Hon kunde dessutom få för sig att bara dra iväg när hon kände på det så Milla fick inte leda henne utan kedja. Efter två veckor kunde jag dock gå med henne helt lös utan problem.
I maj 2009 startade jag min första dressyrtävling på henne. LC:1 och LB:1, vi blev placerade i första klassen på 62%.
Två veckor senare debuterade vi LA:1 dressyr, 52%. Hennes tidigare ägare hade lärt henne att stegra sig så ni kan ju tänka er hur ryggningen gick. Förvänd galopp kunde hon absolut inte och hon hade aldrig gått med dressyrstaket tidigare vilket nästan slutade utanför banan.
Vi kämpade vidare med träningen, sakta men säkert gick det framåt och 2010 började det äntligen gå bättre. Vi var med på varje klubbdressyr på Theleborg och blev placerade nästan varje gång. Även lokalt blev vi placerade några gånger. Året innan var jag glad om jag inte kom sist även på de lokala tävlingarna. Nu lyckades jag ta placering där ibland och kämpade vidare på de regionala tävlingarna.
I juni lyckades jag få två LA klasser på över 62% och kunde starta lilla rundan i Dagstorp.
På hösten var vi med i Långasjös kombicup och vann. 70% i LC:1 och en felfrirunda som gav en fjärdeplacering blev sammanslaget ett väldigt lyckat resultat.
Vi fortsatte även kämpa på i de regionala klasserna och jag startade ganska många LA:P1or på hösten, dock utan direkt bra resultat.
Året avslutades med att vi blev klubbmästare i dressyr på Theleborgs ryttarsällskap. Ett bra avslut på 2010.
2011 inleddes med regional dressyr i Jönköping. 66% och 2a placering i LA:P1, 5% högre än vad jag någonsin hade haft i en P1a tidigare och betydligt bättre än vad vi fått under hösten. Jag blev överlycklig när mamma sa resultatet till mig. Tänk att vi lyckades få ett så bra resultat.
Efter att ha fått ett kval till nationell tävling fortsatte jag jaga ett kvalresultat till men utan större framgång. Många gånger hamnade vi på 59-60%, alltså precis under.
Men sen i maj slog det till, vi vann en FEI klass på 65% och plötsligt hade jag mitt andra kval. Klassen efter gick också väldigt bra och vi fick 64%. Från att ha kämpat hela våren för ett trillade plötsligt två in på en gång.
Sen i maj har det fortsatt gå väldigt bra, vi har placerat oss flera gånger och hon har utvecklats enormt bara under sommaren.
I höst kom vi 3a på DMet, förra året hade jag inte en tanke på att ens ställa upp.
Jag är så otroligt glad att vi har kommit så här långt. Vem hade trott på mig för 3 år sedan om jag hade sagt att jag och Mellie skulle tävla regional/nationell dressyr och dessutom med bra resultat? De flesta hade förmodligen bara skrattat och tyckt att jag var helt galen.
Jag hade aldrig själv trott att vi skulle komma såhär otroligt långt. Jag tyckte hon var superfin 2009, jag var hur nöjd som helst med träningarna på filmen då. Men det är ju absolut ingenting emot nu. Vi har kommit längre än vad jag någonsin drömt om och jag vet att det inte är slut än.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Snälla skriv inte "kolla min blogg", tävling osv, det är bara jobbigt. Jag kollar in hos alla som kommenterar så ni behöver inte skriva sånt :)