Fortsätt kämpa

Har det gått dåligt för mig när jag har tävlat så kommer det ofta fram personer till mig efteråt och säger att dom är imponerade över mitt humör. Självklart brukar jag bli besviken men det är inte så mycket att göra utan jag brukar bara bita ihop och gå vidare. Det är ingen ide att bryta ihop helt för att det har gått dåligt inne på banan för resultatet kommer inte bli bättre för det. Samma sak när man rider hemma eller tränar.

Många börjar tvivla på sig själva, sin häst/ponny osv om det under en längre perdiod inte går som man vill. Vissa börjar tvivla på sig själva redan efter att det har gått dåligt en gång. Tycker att man inte kan rida, borde lägga av och sälja hästen. Bara ge upp helt enkelt. Detta resulterar lätt i att det går ännu sämre för att man spänner sig och tvekar.
Det kan inte alltid gå bra. Inte för någon. Alla människor har svackor, oavsett om man håller på med ridning eller cykling. Ingen kan prestera på topp hela tiden, det är omöjligt. Så därför är det ingen ide att bryta ihop för att man tycker att det går dåligt. Det kommer inte gå bättre om man gör det, mer troligt precis tvärt om. Bättre att ta tag i problemet, prata med sin tränare om hur det känns och lägga upp en plan. Det kan kännas tungt att vara positiv när allt går neråt. Men ska man ta sig upp igen måste man tänka uppåt. Fastnar man i tankar att man är sämst, sämst, sämst så kommer man inte kunna prestera på topp. Då måste man tänka tvärt om.

Jag har hela tiden fått kämpa mig till min dressyrresultat på Mellie. Hon har inte jättebra kropp och gångarter som ger bästa förutsättningarna utan all poäng får vi genom ordentligt ridning och en lydig ponny. Sen får man inte allt gratis bara för att man har en ponny som rör sig bra men det finns dom med bättre förutsättningar än mig. Jag och Mellie har haft många svackor, det är sällan allt bara gått på räls. Speciellt efter att hon har vilat går det mycket sämre än vanligt. Ibland tar det flera veckor innan det går att rida henne som vanligt och hon är med på noterna. En sån period är vi i nu. Hon är lite sämre i ett varv vilket gör att jag spänner mig när vi rider där vilket såklart inte gör det bättre. Men jag vet att det kommer bli bättre, det är bara att fortsätta jobba. För om ett tag kommer det kännas helt bra igen. Men skulle jag nu börja tvivla på mig själv och Mellie och vilja ge upp skulle det ta mycket längre tid att komma tillbaka till det normala.

Börja inte tveka på dig själv om det börjar gå sämre, fortsätt bara kämpa så kommer det vända. Hur jobbigt och hopplöst det än känns.